5 000 i massiv manifestation mot nazister!

Lördag 12 november manifesterade nästan 5 000 personer på Sergels torg mot nazism. Tillsammans – ett solidaritetsblock av fackföreningar, vänstern, solidaritetskämpar och ungdomsorganisationer – visade vi att det finns en urstark kraft i samhället som är beredd att stå upp för människovärdet. Som är beredd att ta kampen för en bättre framtid! Manifestationen måste ses som en stor framgång för ett brett och starkt samarbete. Vi fortsätter framåt, det är nu upp till oss alla att forma framtiden.

Se Håkan Blomqvists (Rött Forum) tal på manifestationen.

Fler bilder från manifestationen

Annonser

En tanke på “5 000 i massiv manifestation mot nazister!

  1. Berätta sanningen att fascismens källa är staten och kapitalet där systemet inte längre klarar av den gamla välfärdsstaten. Alternativet till fascismen är inte ett försvar för den kapitalistiska klass-statens korrupta institutioner som de flesta vänstergrupper titulerar ”demokratin”. Det finns inget reellt demokrati under kapitalismen när långt färre än 1% av den vuxna befolkningen äger och kontrollerar ekonomin.

    Man vinner inte kampen mot fascismen om man sänker sig ner till humanismens och dom formella demokratiska rättigheternas nivå med paroller som ‘alla är vi lika’. Heller inte med parollen ‘inga fascister på våra gator’ när det inte är vi som äger det som staten äger.

    Vänsterns anti-fascism gör sig bara till försvarare av den kapitalistiska klass-staten i tron att staten det är ”vi”. Man bedriver en anti-fascismen med försvar av det gamla systemets institutioner. Något annat perspektiv har inte dom flesta vänstergrupper om dom då inte kommer upp med allians och stöd till en eller annan statskapitalistisk regering som befinner sig i konflikt med den största fraktionen av kapitalismen på världsmarknaden.

    Samtidig möter vänstern en fascism som riktar hård kritik av kapitalismens kriser och systemets korrupta institutioner med lösningar som vill vrida klockan tillbaka till ett system med apartheid och auktoritära lösningar där målet först är ett krossande av arbetarklassens och den arbetande befolkningens kamp. Därefter militarisera samhället och vid maktövertagandet eller direkt efter etablera ett öppet diktatur där kriget ingår betyder krossande av produktivkrafter så det på nytt ska bli lönsamt att investera för kapitalet.

    När vanliga människor med lågt klassmedvetande väljer mellan dessa alternativen väljer dom det som lovar flest förändringar i hopp om att det ska bli en förändring till det bättre. Massorna kommer inte att välja systemet som det var och därmed kan vi säga att vänstern har isolerat sig från massornas krav på förändringar. Den djupare orsaken till det är i huvudsak att vänsterns partier, fackföreningar, organisationer, tidningar och ledarskap på det ena eller andra sättet är ekonomiskt beroende av staten. Därför kommer dom heller inte att bryta med staten som statsmakt.

    Kampen mot fascismen börjar heller inte med att genomföra motdemonstrationer för att till varje pris hindra dom att demonstrera. Den aspekten är taktisk och beroende på vart dom demonstrerar. Som det är nu får fascismen initiativet med att 1) bestämma den politiska dagordningen, 2) bestämma kampens form och 3) bestämma tid och plats för konfrontation. Det är ett recept för att den ska segra med en vänster som har retirerat till försvar för den kapitalistiska klass-staten som den en gång var, men inte längre är under paroller där statens institutioner tituleras ”demokratin” när det inte är något reellt demokrati i ett system där färre än 1% av den vuxna befolkningen med statens skydd äger och kontrollerar ekonomin.

    På ett sätt har extremhögern och proto-fascismen med staten våldsapparat och kapitalet som skydd klart att bestämma mycket av agendan i den politiska kampen. Varje gång Sverigedemokraterna och motsvarande grupper utomlands går framåt går dom större etablerade statspartierna också till höger. Dom anpassar sig och tar till sig proto-fascisternas politik båda när det gäller immigrationen och attacker på samhällets svagaste grupper av den enkla grund att fascismens lösningar motsvarar systemets lösningar i kristider.

    Kampen mot fascismen börjar med kamp mot attackerna på välfärden som sker i regi av företag som vill införa mycket låga ingångslöner, partier som stödjer denna lönesänkningen (istället för att sänka skatten för små företag och avskaffa marknadshyrorna, kanske) och kamp mot en klass-stat som skyddar överklassens privilegier. Det börjar med en kamp mot staten och företagens rasism och kritik av den politiska eliten, inklusive kritik av en fackföreningsrörelse som styrs av en elit som ena dagen mottar miljonlöner och nästa dag har fått ett lika välbetald toppjobb i staten eller näringslivet.

    *

    En radikal anti-fascistisk kritik måste också riktas mot stormakternas krig i Mellersta Östern där rivaliseringen har skapt Al Qaida, ISIS-grupper och regimer som dödar människor som vi har sätt i båda Gaza, Syrien och Irak. Kritik av politiska strukturer som stödjer krigen eller är allierad till några av dom krigförande stormaktsblocken drabbar också med full kraft flera vänstergrupper. I deras nationalistiska ‘anti-imperialistiska’ anda ser dom nämligen på pro-kapitalistiska och fascistiska smågrupper som progressiva bara dom är mot det största kapitalistiska blocket på världsmarknaden.

    Till dom som tror vägen framåt är som Syriza i Grekland, Unido Podemos i Spanien eller Vänsterpartiet i Sverige kan man säga att det är partier som vill administrera kapitalismen och rädda systemet från sig själv. Det finns inget revolutionärt i dessa partiernas program om man då inte tror att (tomma) fraser om att lämna NATO och EU i sig är revolutionärt, vilket det inte är. Glöm inte att också Vänsterpartiet och dom stora socialdemokratiska partierna stödjer beviljningar till militären och kräver fler poliser – precis som Syriza och Podemos eller fraktionen runt Bernie Sanders och Elizabeth Warren i det Demokratiska Partiet i USA. Man kan inte vara anti-fascist i ett för tillfället fredligt hörn av världen och stödja fascistiska och högerextrema krafter i utvecklingsländer. Det hyckleriet förstår vanliga människor mycket väl.

    Björn-Olav Kvidal,
    Stockholm
    http://www.bevegelsen.no/forumet/view.php3?site=bevegelsen&bn=bevegelsen_aentforum&key=1199980722

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s